Liberalerna granskar: Låga betygsresultat i Järfällas skolor

Granskning visar – låga betygsresultat i Järfälla

Liberalerna granskar i en serie artiklar Järfällas skolor för att svara på frågan om kommunen satsar tillräckligt med pengar på skolan för att klara skolans uppdrag. I den första delen av vår granskning kunde vi konstatera att Järfälla satsar betydligt mindre pengar på grundskolan jämfört med våra grannkommuner och genomsnittet för Stockholms län. En naturlig följdfråga är om det faktum att Järfälla lägger mindre pengar på skolorna också syns i skolornas resultat. Är Järfälla bättre än grannkommunerna på att leverera kvalitet i skolan för mindre pengar eller leder sparsamheten till en lägre kvalitet och måluppfyllelse? Detta har Liberalerna granskat i denna andra del av vår artikelserie.

Vi har återigen använt Kolada som är ett statistikverktyg framtaget av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I Kolada samlas statistik från landets alla kommuner inom många olika verksamhetsområden, bland annat skolan. Vi har tagit ut statistik om betygsresultat, meritvärden och nöjdhet bland eleverna i Järfälla skolor och jämfört med grannkommunerna och med Stockholms län som helhet.

Vi har i denna artikel valt att fokusera på grundskolan (årskurs 1-9). Dessvärre visar vår granskning att resultaten är låga jämfört med grannkommunerna. Inom så gott som alla delområden ligger Järfälla efter grannkommunerna vad gäller betygsresultat, meritvärden och nöjdhet. Järfälla ligger också efter genomsnittet i Stockholms län på samtliga delområden i vår granskning.

Elever som klarar målen i årskurs 3

Alla elever i årskurs 3 gör ett nationellt prov i svenska och matematik som mäter om eleverna nått den kunskapsnivå som läroplanen kräver. Genom att jämföra resultaten mellan skolorna i Järfälla och skolorna i våra grannkommuner kan vi se hur väl våra skolor lyckats med sitt uppdrag bland de elever som lämnar lågstadiet. Resultatet är dessvärre nedslående. Andelen elever som klarat alla delprov i svenska och matematik är lägst jämfört med alla grannkommunerna och även 16% lägre än genomsnittet i Stockholms län.

Elever som uppnått betygskriterierna i alla ämnen årskurs 6

Elever får betyg från årskurs 6. Genom att jämföra hur stor andel av eleverna i årkurs 6 som uppnått betygskriterierna (lägst betyg E) i alla ämnen jämfört med grannkommunerna får vi en bild av hur kunskapsläget ser ut hos de elever som lämnar mellanstadiet. Även här ligger Järfälla lågt jämfört med grannkommunerna och 13% lägre jämfört med länet, dock är skillnaden lägre än på lågstadiet. I denna jämförelse finns dock en viss felmarginal då eleverna i olika kommuner läser olika ämnen och olika antal ämnen i årskurs 6.

Elever som går ut årskurs 9 med fullständiga betyg

Samma betygsjämförelse i årkurs 9 visar på en liknande bild som i årskurs 6. I Järfällas skolor är det 8% färre av eleverna som går ut med fullständiga betyg jämfört med länssnittet.

En liknande bild fås genom att titta på det genomsnittliga meritvärdet. Spridningen mellan Järfällas resultat och grannkommunerna är här mindre vilket kan förstås som att Järfällas problem framförallt är en högre andel elever som inte uppnår godkänt betyg (E) jämfört med grannkommunerna, medan betygsvärdena generellt skiljer sig åt mindre.

Nöjdhet bland elever i Järfällas skolor

Ett annat sätt att mäta måluppfyllelse och kvalitet i skolan är genom att jämföra hur nöjda eleverna är med sin skola. Skolinspektionen gör en årlig enkät i årskurs 5 och årskurs 8 där eleverna får svara på frågan ”Hur nöjd är du med din skola”. I årskurs 5 är andelen som svarat ”Helt och hållet” eller ”Till stor del” lägre i Järfälla jämfört med grannkommunerna undantaget Upplands Väsby, och även något lägre jämfört med resten av länet.

Samma frågeställning i årskurs 8 visar på ett anmärkningsvärt lågt resultat. I Järfälla är andelen som svarar ”Helt och hållet” eller ”Till stor del” endast 51,8% vilket är klart lägre än samtliga grannkommuner och 16% lägre än det oviktade genomsnittet i länet. Här finns anledning att gräva djupare i varför Järfälla presterar så låga resultat.

Personaltäthet i Järfällas skolor

Ett tydligt kvalitetsmått i grundskolan är personaltäthet. Låg personaltäthet, dvs ett större antal elever per lärare, innebär större klasser och ökad arbetsbelastning på lärarna samt mindre tid att disponera per elev. I kommuner med skolor där många elever har extra behov av hjälp (som vår granskning tydligt visar är fallet i Järfälla) är behovet större av en hög personaltäthet. Trots det har Järfällas skolor högst antal elever per lärare, dvs lägst personaltäthet i jämförelsen.

Kvalitetsindex för Järfällas skolor

RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser, har tagit fram ett kvalitetsindex för grundskolan som väger samman de viktigaste kvalitetsmåtten från SKR, SCB och Skolverket. I indexet ingår bland annat modellberäknat meritvärde, andel elever som når målet (dvs godkänt) i alla ämnen och ett elevenkätindex. Kvalitetsindexet kan anses ge en samlad bild av kvaliteten i grundskolan. Här ligger Järfälla ordentligt efter jämförelsekommunerna med ett index som ligger på drygt hälften av Stockholms stads index.

Oroväckande låga resultat i Järfällas skolor

Liberalernas granskning visar att Järfälla har lägre kunskaps- och betygsresultat i grundskolan jämfört med våra grannkommuner och jämfört med Stockholms län. Järfälla har även oroväckande låga resultat i Skolinspektionens undersökning om elevernas nöjdhet med sin skola och personaltätheten är lägre. Dessa resultat är inte förvånande med tanke på att Järfälla också spenderar betydligt mindre pengar på grundskolan jämfört med dessa kommuner, såsom vi visade i den första delen av vår granskning av Järfällas skolor.

Liberalerna i Järfälla vill kraftigt öka resurserna till skolan, såsom vi gjorde i budgeten för 2022 när vi satt i majoritet, och så som vi visade var möjligt att göra 2023 och 2024 med våra budgetförslag under det socialdemokratiska styret i kommunen. Tyvärr har socialdemokraterna valt en annan väg och har istället skurit ner på skolan genom besparingar och låga uppräkningar.

Att det är svårt att lyfta resultaten när pengarna inte räcker till är inte svårt att förstå. Järfällas lärare och skolledningar kämpar varje dag för att eleverna ska nå kunskapsmålen och för att alla elever ska ha en trygg och trivsam skolgång. Att så inte är fallet idag ska inte skyllas på våra tjänstemän utan på det politiska vänsterstyret i kommunen som nu behöver tänka om.

Järfällas skolor behöver en ordentlig resursförstärkning om de låga resultaten ska kunna vändas. Behoven är mycket stora. Om Järfälla ska komma ifatt våra grannkommuners resurstilldelning till skolan handlar det om flera hundra miljoner kronor årligen. Det är ett enormt åtagande som kräver målmedvetna satsningar på skolan under många år framöver. För närvarande går utvecklingen istället åt motsatt håll. Därmed finns det dessvärre också skäl att anta att resultaten i skolan kommer fortsätta att utvecklas negativt från en redan låg nivå.

Läs första delen av Liberalerna Järfällas skolgranskning