Järfällatidningen har i en rad granskningar visat på flera problem i Järfällas skolor. Nästan en tredjedel av eleverna lämnar högstadiet utan fullständiga betyg, lärartätheten är låg och endast en tredjedel av lärarna anser att deras elever får tillräckligt stöd.
Som Järfällatidningen tidigare rapporterat tillhör Järfälla bottenligan bland landets kommuner när det gäller resurser till skolan. Enbart två andra kommuner i landet spenderar mindre pengar per elev än Järfälla, vilket placerar Järfälla på plats 288 av 290 kommuner.
Genom att sammanställa statistik från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), från Skolverket och från kommunens årliga elev- och lärarenkät kan Järfällatidningen visa att de låga anslagen har fått konsekvenser.
 |
 |
 |
En majoritet av skolans budget utgörs av lärarlöner. Därför är det inte förvånande att statistiken visar att lärartätheten i Järfällas skolor är låg; med 14,2 elever per lärare är lärartätheten åttonde lägst i landet och klart lägst av alla grannkommuner. En låg lärartäthet innebär större klasser och färre stödresurser jämfört med andra kommuner.
Andelen elever som lämnar högstadiet utan fullständiga betyg är också hög; 30,3% vilket är betydligt mer än det nationella genomsnittet.
Den bilden bekräftas av resultatet i kommunens årliga lärarenkät, där endast 33% av lärarna anser att deras elever får tillräckligt stöd för att klara skolan, vilket också det är betydligt lägre än i andra kommuner.
Samtidigt finns stora skillnader mellan kommunens skolor.I vissa skolor klarar mer än åtta av tio elever godkänt i alla ämnen, medan det på andra skolor bara är drygt hälften som når samma resultat. Även andelen behöriga lärare varierar kraftigt mellan olika skolor, likaså lärarnas uppfattning om tillgången till stödresurser.
Statistiken ger ingen enkel förklaring till varför resultaten ser ut som de gör. Men den visar ett tydligt samband mellan resurser, lärarförsörjning och elevernas förutsättningar att lyckas. Frågan om hur Järfällas skolor ska stärkas har därför blivit en av kommunens mest omdiskuterade frågor.
På de följande sidorna tittar vi närmare på vilka lösningar som föreslås och hur stora satsningar som krävs för att vända utvecklingen.
Statistiken på denna sida är hämtad från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR 2024), Skolverket (2026) och Järfälla kommuns årliga elev- och lärarenkät (2025/2026).