Järfällas framtid hotad – kommunens räntekostnader slår i taket

Järfälla är i ekonomisk kris – kommunen har höga räntekostnader till följd av byggnationen

De senaste åren av höga kostnadsökningar och minskade skatteintäkter som följd av inflationen tillsammans med hög byggtakt i Järfälla riskerar nu försätta kommunen i ekonomisk kris. Halvvägs in i mandatperioden kan vi se hur styret med Socialdemokraterna i spetsen inte tagit ansvar för det svåra ekonomiska läge kommunen nu befinner sig i. Istället för att ta tag i problemen genom att sänka utbyggnadstakten väljer det socialdemokratiska styret istället att satsa på ett extravagant prestigeprojekt: ett nytt kommunhus till en kostnad av en miljard kronor. I Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) kan man följa kommunernas och landstingens verksamheter från år till år. Här finns underlag för analyser och jämförelser utifrån över 4 500 nyckeltal. Där hittar vi chockerande siffror över kommunens räntekostnader.

Ett av nyckeltalen, finansiella kostnader som är räntekostnader på lånat kapital, visar att Järfälla är en av de kommuner i Sverige som har högst räntekostnader per invånare.

Budgetförutsättningarna för 2025-2027 – kommunen behöver agera innan det är försent

Kommunens tjänstemän har nyligen presenterat budgetförutsättningarna för 2025-2027 och de rekordhöga kostnadsökningarna har visat sig snabbt urholkat skatteintäkterna. Riksbankens räntehöjningar med mål att stävja inflationen kommer fortsatt innebära ett ökande kostnadstryck för kommunen allteftersom den högre räntemiljön slår igenom i kommunens låneportfölj. Eftersom Järfälla har en stor låneportföljen orsakat av den kraftiga expansionen i Barkarbystaden och Veddesta riskerar räntekostnaderna därför slå i taket.

Den osäkerhet som råder inom bostadsbyggandet och bostadsmarknaden har lett till förseningar inom exploateringen när bostäder förblir osålda. De uteblivna markintäkterna innebär att låneskuld och räntekostnader påverkas negativt. Därför menar Liberalerna att investeringsnivån måste anpassas efter utbyggnadstakten och efter det ekonomiska utrymmet. Annars riskerar kostnaderna kopplat till utbyggnaden tränga undan resurser från kommunal kärnverksamhet.

Resursfördelning – en fråga om politiska prioriteringar!

Politik handlar om prioriteringar eftersom en kommun har alltid ändliga resurser. Fördelningen av dessa resurser  grundar sig i de politiska prioriteringar och satsningar som är aktuella. Något som blivit väldigt tydligt med Socialdemokraterna som styr kommunen idag är avsaknaden av prioriteringar. Istället för att ta tag i kommunens ekonomiska kris och säkerställa att resurser går dit där det behövs som mest – i skolan och äldreomsorgen – försämrar man kommunens ekonomi genom att fortsätta bygga och prioritera ett kommunhus för en miljard.

Socialdemokraterna lovade i valrörelsen 2022 att man önskar bygga ett nytt kommunhus i Jakobsberg – något som kan kosta skattebetalarna över en miljard kronor

 

Överskott – varför är det så viktigt?

En kommun ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det ekonomiska resultatet och den ekonomiska ställningen ska vara på en tillräckligt hög nivå för att klara kommande investeringar i tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder, återbetala lån och pensionsåtaganden. Överskott i ekonomin är även viktiga för att kunna möta snabba förändringar i konjunkturen. Men Socialdemokraterna har i budget 2024 bedömt att konjunkturläget inte medger en resultatnivå i linje med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning.  Detta trots att kommunens tjänstemän menar att det blivit ännu viktigare med budgetföljsamhet, återhållsamhet i kostnaderna samt god styrning och kontroll.

Kommunens beräkningarna betonar vikten av det tydliga samband mellan tillväxt, investeringsbehov och resultatkrav för att åstadkomma god ekonomisk hushållning. En tillväxtkommun som Järfälla behöver ha höga resultatkrav för att nå god ekonomisk hushållning på sikt och beräkningarna pekar på att nivån 2 % är i underkant. Den kanske viktigaste slutsatsen är hur mycket investeringsstyrningen spelar roll. Genom att anpassa investeringarna till en rimlig ambitionsnivå som ekonomin på lång sikt tillåter kan lånen hållas i schack och kommunens ekonomi stärkas betydligt, något Liberalerna tjatat om i många år. Det är dags att ta tag i problemen på allvar innan det är försent.

Politiskt ansvar – det Liberalerna länge varnat för i många år riskerar bli verklighet!

Eftersom Järfälla vuxit för snabbt som konsekvens av utbyggnaden har det resulterat i att kostnaderna ökar i snabbare takt än intäkterna. För att bibehålla en oförändrad resultatnivå behöver kommunen årligen effektivisera verksamheten med 0,82 % alternativt höja skatten med 1,38 kronor fram till 2035 enligt kommunens beräkningar. Resultatnivån är idag inte tillräcklig för att självfinansiera investeringarna. Till det finns det även ett stort renoveringsbehov hos Järfällahus – kommunens allmännyttiga bostadsbolag – som kommer behöver låna upp flera miljarder för att genomföra dessa renoveringar vilket belastar kommunens ekonomi ytterligare.

Liberalerna anser inte att Socialdemokraterna tar de ekonomiska riskerna på allvar. Genom att fortsätta investera i hög takt med små marginaler riskerar kommunen få en dyr nota i knät som framtida järfällabor får betala. Så kan vi inte ha det. Styret behöver vända på varje sten för att säkerställa en god ekonomi i balans och ett överskott som är hållbart över tid.